Vad är samlingen värd?

Många hör av sig till oss med frågor om vad deras samling kan tänkas vara värd. Klubben försöker här ge en kort vägledning.

Ostämplade svenska frimärken
I de flesta samlingar vi har tittat på så finns det ofta stora mängder modernare ostämplade frimärken, såväl lösa som i häften. Inte heller dessa har normalt sett något större värde. Lågvalörer från 1960-talet och framåt får man kanske runt 25 – 35% av det värde som står på dem. Med lågvalörer menar vi märken från 5 öre till 6kr. Högre valörer samt frimärken som det bara står Julpost på utan valörsiffror kan vara värda 40-50% av nominalen.
Brevmärken dvs valörlösa frimärken som började dyka upp under 1990-talet är värda runt 60% av gällande porto. Skälet är att det inte skickas särskilt många frankerade brev.
Posten började 1967 att sälja årssatser till samlare. Hittar man årssatser i obruten förpackning från 1960-talet har dessa ett högre värde och kan säljas som dom är till samlare.
Från 1970-talet och framåt räknas dom på samma sätt som ovan.
Lite senare började Posten även ge ut årssatser med alla häften som kom ut under året men dom räknas också på samma sätt som ovan med undantag för dessa som innehåll rabatthäften, se rabattmärken nedan.

Bäst valuta får man om man själv kan använda märkena till egna brev. Det är roligt att frankera med gamla fina märken från 1960-talet och framåt.

Äldre svenska ostämplade frimärken, lösa och i häften, fram till 1950-talet kan ha ett värde men ska då vara postfriska, dvs hela den gummerade baksidan på märket ska vara felfritt.


Svenska rabattfrimärken

1979 och 1980 gav Posten ut rabattfrimärken som såldes i häften om 20 märken till privathushåll för billigare frankering. Dessa märken hade obegränsad giltighetstid och man kunde använda 1 märke för att skicka ett brev som vägde upp till 100 gr inom Sverige.  
Från 1981 och fram till och med 1990 fortsatte man med dessa rabatthäften men nu med ännu bättre villkor. Märket gällde nu inom Norden och man kunde nu också frankera med tre märken upp till 250gr, 4 märken 500gr och 5 märken upp till 1kg utan skrymmandetillägg.

Rabattmärkena är fortfarande giltiga vilket gör att finns en marknad där företag, organisationer och privatpersoner köper dessa för sin egen verksamhet för att skära ner på portokostnaden.
Ofta hittar vi dessa rabattmärken i Postens årssatser som många samlade på. Värdet på kompletta häften (med 20 märken) från 1979 och 1980 är ca 130 kr och häften utgivna mellan 1981-1990 ca 170 kr.


Svenska förstadagsbrev (FDC)

Till att börja med kan man säga att moderna förstadagsbrev saknar värde, anledningen är att det finns väldigt många av dem på marknaden och få som samlar på dessa idag. Posten sålde dem i massor.
En del äldre förstadagsbrev fram till mitten av 1960-talet kan ha visst värde, särskilt sådana med en vinjett som betyder att brevet också har en bild på framsidan som hänger ihop med själva frimärket.


Svenska stämplade samlingar
När det gäller samlingar är det svårare att ge allmänna råd. Det är stora skillnader på de samlingar vi tittat på, oftast är det enkla samlingar i insticksböcker eller förtryckta album. Dessa har som regel inget större värde.
Då det inte finns så många filatelister längre krävs det att samlingen håller en hög kvalitet för att hitta intresserade köpare. Fina stämplar från ovanligare postkontor har att högre värde.
Det är idag mycket få märken som har ett högre marknadsvärde än katalogpriset och ofta beror det i sådana fall på stämpelns ovanlighet. En tumregel är att man kan räkna med 10 % av katalogvärdet för samlingar med bättre märken.


Svenska brev och vykort

I en del samlingar finns det också brev och vykort. Äldre brev från 1800-talet och en bit in på 1900-talet är ofta intressanta.
Vykort från 1900-talets början och några årtionden framåt är ett samlarområde med många samlare. Gärna med järnvägsmotiv. Vykort på kyrkor är dock sällan intressanta då det flesta kyrkor fortfarande finns kvar.


Utländska märken och samlingar
Det finns så många märken utgivna i världen att det inte är möjligt att ge någon beskrivning på vad som kan vara av samlarintresse och värdefullt. Om det är samlingar som innehåller äldre märken från 1800-talet i serier som verkar vara kompletta bör man kontakta någon som kan hjälpa till med en värdering. Med det finns också undantag t ex modernare kinesiska märken som kan vara riktigt värdefulla.


Hur kan jag själv försöka värdera frimärken?

Ett sätt att göra en första kontroll är försöka hitta liknande objekt på Samlamera som tillhör Sveriges Filatelistförbund och Tradera. Man bör dock helst titta på objekt där det finns bud vilket mer speglar marknadsvärdet.
Man kan också titta på stampworld.com som efter en gratisregistrering ger möjlighet att söka upp och värdera märken från hela världen. Vissa märken kan dock vara svåra att fastställa värdet på då samma märke kan ha olika tandning och färgnyanser som kraftigt kan påverka värdet.


Hjälp med värdering

Ett bra sätt är att gå med i en lokal filatelistförening. Som medlem har man i det alla flesta fall möjligheten att kostnadsfritt få sin samling värderad av kunniga medlemmar.
Det finns också flera auktionsföretag i Sverige som är specialiserade på frimärken där man får samlingen värderad utan kostnad i samband med att man lämnar in den för försäljning. Kontakta företaget vad som gäller vid en värdering av samlingar som inte ska lämnas in till försäljning innan ni går dit.